Vi brukar slå ihop våra firande, och den här gången fick vi lov att hålla kalaset hemma hos mina föräldrar eftersom vårt kök var uppochnervänt på grund av kaklingsprojektet....
Jag valde menyn utifrån vad jag kan äta, sålunda blev det gubbröra till förrätt (ansjovis, hackat ägg, hackad rödlök, dill, gräslök och en klick crème fraiche), och Wallenbergare till huvudrätt (kalvfärs, äggulor, grädde), tillsammans med potatismos.
Som tur var så kom min bror (som är kock) till min undsättning och hjälpte till med matlagningen, och resultatet blev fantastiskt gott! Jag mäktade med en klick gubbröra, och knappt en halv Wallenbergare med en matsked potatismos. Det var väldigt trevligt att inse att man faktiskt KAN delta i olika sociala evenenmang, man behöver inte avstå från att delta bara för att man har gjort en gastric bypass!
Bakslaget då? Jo, jag hade laddat hela veckan för att väga mig hos mina föräldrar, jag hade tyckt mig känna under veckan att jag hade gått ner, och jag hade märkt det på kläderna. Döm om min besvikelse när jag hoppade upp på vågen, och den stannade på exakt samma vikt som för en vecka sedan :(.
Jag kan logiskt förstå att man kanske inte kan gå ner 2-3 kilo VARJE vecka, och att jag dessutom börjat med fast föda denna vecka till skillnad från tidigare veckor då jag enbart ätit flytande vilket säkert varit en omställning för kroppen. Men jag ska erkänna att jag blev rejält sänkt av den uteblivna viktminskningen!
Nu fick jag en våg i födelsedagspresent av min fina svärmor (jag hade önskat mig en), så nu kan jag ha mer kontinuerlig kontroll. Och givetvis kommer jag att fortsätta gå ner. Det gäller bara att fortsätta som tidigare.
Och kaklingen i köket? Jo, det blev precis så fint som vi trott:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar