Jag har haft en del problem med magen de senaste två-tre veckorna, och det har dränerat mig på energi och dessutom gjort mig ganska orolig.
Det började med att jag blev extrem trög i magen under några dagar, och strax efter detta så fick jag en molande smärta på vänster sida av magen, snett ovanför naveln. Den kunde komma och gå, och jag kunde inte direkt urskilja något mönster. Det var ingen speciellt svår smärta, men eftersom den återkom hela tiden så blev jag naturligtvis orolig. Jag började tänka att det var straffet för att allt hade gått så bra, att jag på något sätt hade jinxat min operation genom att säga att jag inte drabbats av några komplikationer eller biverkningar...
Jag ringde till Aleris och fick telefontid med en av deras läkare, och han tog det hela på allvar och förhörde sig noga. Eftersom smärtan jag kände inte var så speciellt svår så trodde han inte på att det kunde röra sig om tarmvred, och det trodde inte jag heller. Han trodde snarare att det hade att göra med min tröghet i magen, och att tjocktarmen ligger ungefär där som smärtan var lokaliserad. Ordinationen blev att köpa Laktulos, att ta Omeprazol igen 2 ggr/dag för säkerhets skull samt att öka vattenmängden från 1,5 till 2 liter vatten per dag. Hjälpte inte detta skulle jag absolut höra av mig igen.
Redan de nästföljande dagarna så var trögheten i magen borta, därför behövde jag inte ge mig på Laktulosen. Jag koncentrerade mig istället på att dricka mer, äta mer fiber och försöka återgå till att äta långsamt. Jag slängde ut en fråga på en av de Facebookgrupper om gbp som jag är medlem i, och fick bra svar om att det kunde röra sig om inflammerade tarmfickor med rådet att prova Movicol.
Det onda har försvunnit utan att jag behövde gå vidare, men det fick mig att reflektera över vilken tur jag har haft hittills och att faran faktiskt inte riktigt är över. Man invaggas lätt i en känsla av trygghet när allt går på räls, och ibland händer det till och med att jag glömmer bort att jag genomgått en stor operation för mindre än 4 månader sedan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar