Vägning 1

Idag är jag glad!

Sedan operationen har jag nästan inte alls tänkt på vikten. Det får komma lite senare, har jag tänkt. Jag har varit helt fokuserad på att komma på banan, försöka må bättre, tänka positiva tankar, komma igång med promenerandet, planera ätandet och inte minst drickandet, samt att försöka vara närvarande i nuet och försöka njuta av min lediga tid. Till saken hör också att vi inte ens har en våg i huset.

Det har dock känts i kroppen att jag har tappat vikt, jag har själv tyckt mig se att ansiktet ser smalare ut och även maken säger att det börjar synas. Men jag samtidigt inte vågat fundera på hur mycket jag kan ha gått ner, för att inte bli besviken. Men igår var det dags!

Igår var jag med familjen hemma hos mina föräldrar på gåsamiddag med anledning av fars dag. Mina föräldrar har en riktigt gammal balansvåg med skjutvikter, som ursprungligen kommer från min farfar. Direkt när vi kom så hoppade jag upp på deras våg och när vågen stannade i jämnviktsläge så kunde jag konstatera att jag gått ner 3,5 kg sedan operationen för då 6 dagar sedan... Så det var alls inget problem att sitta med en tallrik soppa när de andra avnjöt gås med krås.

Glad glad glad!