Idag tänker jag på kläder.
Kläder som jag haft och inte längre kan ha, närmare bestämt.
Det känns helt otroligt att jag nu ska kliva av den där storlekskarusellen.
Att pendla mellan storlekarna och inte vilja göra sig av med den där fina klänningen eller den där sköna tunikan eller de där snygga jeansen eftersom kanske, KANSKE kommer jag att kunna ha dem igen.
Att tänka att "den här gången kommer jag nog att klara av att gå ner och kommer att komma i plagget igen".
Till våren. Eller till sommaren. Eller efter jul.
Sedan besvikelsen och självföraktet när det misslyckades igen.
Nu är det snart slut på det, vilket känns.... overkligt. Eftersom det varit en så stor del av mitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar